Andy Candy

Andy Candy

Skönhetsideal

feminismSkapad av andy candy tor, december 01, 2011 11:39:40

Size Hero är en kampanj av som Veckorevyn har dragit igång. Det de vill säga är att skönhet finns i alla former och storlekar och sedan kommer statementet som visar hur de verkligen tänker. ”Vi tycker inte att skönhetsideal i sig är något dåligt. Vi tycker bara att det är tråkigt att det bara finns ett skönhetsideal det extremt smala.”

Det kanske är just därför det stora modereportaget på sida 66 till 69 Höstens ”it plagg” Så snor du kändisarnas stil går ut på att på att läsaren ska lära sig att sno stilen från 12 kände kvinnor varav 2 inte är vita men samtliga trådsmala. För då är det ju inte tidningen som har valt modeller utan de finns redan där i kändisvärlden.

Det är på tiden att tidningar - modetidningar och ungdomstidningar - inser det ansvaret de har och sluta använda billiga knep för att slippa undan.

En annan fråga som de borde ställa sig är varför det har blivit så viktigt för dem med mäns åsikt. Det finns ett inslag som heter Killpanelen. Där fyra män ska tala om vad de tycker och på det sättet ska kvinnor lära sig att anpassa sig tills mäns önskemål. I detta nummer så gör de dessutom ett ”hemma hos”-reportage hos den ena snubben i killpanelen och längre bak i tidningen skall de också bedöma olika parfymer så kvinnor vet vilken parfym de ska har på sig. Killarnas favorit blev Daisy hot pink av Marc Jacobs. Hela den här mansfikseriengen känns inte bara heteronormativ utan kontraproduktiv. På vilket sätt skall detta stärka unga kvinnor? att hela tiden behöva förhålla sig till vad män tycker och tänker?

Ett mer positivt exempel finns i senaste numret av Sofies mode och Chic där man lyfter fram bloggare som utmanar rådande smalhetsideal min erfarenhet av den här typen av tidningar säger mig att det är en engångsföreteelse.

Genom att ha publicerad en artikel med något som utmanar rådande ideal och normer så tycker man att man har gjort sitt för resten av året och på det sättet förändras saker aldrig.

Jag undrar hur det är att jobba på en sån där mainstram-heteronormativ-svenne-tidning. Man lär säker gå ner i vikt av att ständigt bli matad med utseendeideal hela dagarna.

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post33

Plötsligt förstår mannen allting

feminismSkapad av andy candy mån, november 14, 2011 22:11:28

Jag ville gå på teater och blev jätteglad när jag läste att Turteatern i Kärrtorp skulle sätta upp SCUM-manifestet av Valerie Solanas.

Den 5:e november 2011 köpte jag två biljetter till pjäsen. Biljetterna fanns i kategorierna kvinna och man. Jag reflekterade dock inte mera på varför man valde dessa två något ovanliga kategorierna på teaterbiljetterna. Efter att ha läst en recension om pjäsen den 10 november 2011 blev jag dock något orolig.

Martin Halldin på ETC skriver följande:

”Innan föreställningen startar delas publiken upp i män respektive kvinnor, som får sitta mittemot varandra, med scenen emellan. Jag undrar hur teatern förhåller sig till transpersoner och intergenders som vill se föreställningen.”

Citatet är hämtat från http://www.etc.se/noje/hatat-manifest-lockar-till-skratt

För att det inte skulle uppstå några missförstånd på min trevliga teaterkväll tänkte jag att det bästa är att mejla teatern och just fråga hur man placerar transpersoner.

Jag får svar nästkommande dag vid tolvtiden av Erik Holmström pjäsens regissör.

”Vi har tagit ett beslut om att följa Valerie Solanas biologism. Det betyder inte att vi själva håller med om det, utan att vi konstnärligt underställer oss hennes manifest. Vi har diskuterat hur vi just förhåller oss till transpersoner och kommit fram till att det handlar om vad man har mellan benen. Texten är helt kompromisslös på den punkten (även om hon rekommenderar män att transa). Igår hade vi en transexuell kvinna i publiken och självklart satt hon på kvinnornas sida. De enda som egentligen får välja är väl de som är intersexuella.”

Där rök min trevliga kväll på teatern tänkte jag när jag ringde upp Turteatern för att återlösa mina biljetter. I telefon hamnar jag med en av de konstnärliga ledarna. När jag försöker tala om för henne att det svar jag har fått tidigare under dagen är diskriminerande så möts jag bara av en massa ”mmm”-ljud. Samma sak när jag påpekar att det i Sverige finns en diskrimineringslagstiftning kommer ”mmm” eller att man inte bara kan dela upp i de binära könskategorierna kvinna –man utan att personer hamnar utanför så kommer ett till ”mmmm”. Samtalet kändes ungefär som att prata med en likgiltig kurator som höll på att gå in i väggen.

Några minuter senare blir jag uppringd av skådespelerskan som spelar rollen som just Valerie Solanas. Plötsligt är det ingen på teatern som håller med regissören menar hon. Regissören har varit pressad och hårt ansatt under dagen. Han hade blivit ifrågasatt av antifeminister. Det var synd om honom.

Jag kan förstå att en kvinnlig skådespelerska måste dalta och pjoska med den manliga regissören för att stå ut, få roller etc. men att förvänta sig att vi andra också ska göra det är lite magstarkt.

Sen ifrågasätter hon om jag ens har läst manifestet och om jag förstår vilken sorts text det rör sig om. Det hade jag, på magisterkursen i genusvetenskap. Intressant dock, vilken annan teater anser sig kunna avkräva sin publik att de är noga insatt i manuset innan de kommer till teatern?

En intressantare fråga tycker jag är dock varför just en pjäs som Valerie Solanas manifest har en manlig regissör? Är det inte den pjäsen som verkligen borde få slippa manlig inblandning, manlig iscensättning, manliga visioner, manlig scenografi, manligt tyckande, manlig estetik – manlig inblandning överhuvudtaget?

Tolv timmar senare får jag ett till mejl av regissören. Nu har han förstått allting.

Han skriver att han varit ”rabiat, ytligt och djupt kränkande”. Jag köper inte det här. Jag tror inte att det tog tolv timmar för den här mannen att gå från en förtryckande, transfob, essentialistisk människosyn till en queerfeministisk.

Det han förstod var nog snarare. ”Vi har en diskrimineringslagstiftning”

Hoppas att den gör sitt.

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post31

Feminism light

feminismSkapad av andy candy mån, oktober 03, 2011 12:42:37

I nöjesguiden så publicerades en feministisk krönika. Det kan tänkas stort. Att en tidning som bara handlar om yta och nöjen låter någon analysera företeelser.

Men så blir det bara en kort text, med väldigt få konkreta exempel och en mycket light feministisk analys också. Det hela handlar om kroppsideal, att det nu för tiden råder både ett smalhetsideal och att större kvinnor också dyrkas, i detta fall i vissa delar av hip-hopscenen.

Krönikören är vass och har en vettig analys. Det handlar om att det är män som har makt att tala om för andra vad som är attraktivt och vad inte. Det är objektifiering och förtryck. Pedagogiskt och enkelt försöker Rebecka Hedström att förklara hur saker hänger ihop.

Jag tycker att det är sorgligt att det fortfarande är här vi befinner oss. Att en kvinna måste på väldigt basic sätt förklara för män t.ex. hip-hopmän hur patriarkatet fungerar och vad får hon för det? Hon blir kallad för hora på twitter.

Det värsta är att detta är accepterat. Att detta får fortlöpa och att mängder av år av feministisk kamp inte har lyckats ändra dessa attityder. Jag tycker att det är ett demokratiproblem att vi måste dras med dessa män.

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post30

Stora kroppar

feminismSkapad av andy candy tor, juli 14, 2011 15:14:47

Jag är så otroligt provocerad av tv3:s reklam till deras reklam True talent som de marknadsför med följande solgan ”Utseendet spelar INGEN roll i True Talent. TV3 är på jakt efter Sveriges bästa röst!” .

Det låter ju lovande att det äntligen kommer en talangjakt som ska ta fram duktigare sångare. I deras tv-reklam väljer de ha närbilder på en mikrofon samtidig som de spelar Adeles hit "Rolling In The Deep".

Adele är en begåvad sångerska. Och hennes låt är en stor hit. Varför väljer man just hennes låt till en reklam för en tävlig där utseendet inte spelar någon roll?

Jag tolkar det som att man upplever att det är något fel på hennes utseende. Det enda jag kan komma på är att hon inte är smal. Jag tycker att det är mycket provocerande att man hela tiden skall hålla på att peka ut människor på det här sättet. För även om just utseendet i det här nya programmet som TV3 planerar att sända i höst inte ska ha någon betydelse så är det så uppenbart att det har det ändå. Och reklamen tycker jag skickar väldigt tydliga signaler över hur man ser på större kroppar. De skall inte visas i bild utan det räcker om man bara filmar personers skor.

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post23

Hoppas vi ses i Uppsala!

feminismSkapad av andy candy tor, november 04, 2010 09:33:04

foto: Hanna Källebo Neikter

Uppsala Pride- Antirasistisk och Queerfeministisk festival 4-7 november

Programmet är fyllt av en massa spännande, intressanta och lärorika seminarier, paneler och performances.

Jag kommer garanterat vara på dessa på söndag den 7 november!!!

11:00-12:00 Könsseparatism och queer
Hur fungerar könsseparatistiska metoder tillsammans med ett queert perspektiv och hur löser man i praktiken frågan om vem som ska få vara med?
Grand Scen | Arr: Ung Vänster

12:00-13:30 Transdebatt: klass och vithet
Till denna debatt inbjuds du att diskutera kring dina erfarenheter kring trans, klass, vithet och rasism. Samtalsledarare: Andy Candy.
Grand Café

KOM!!!

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post18

the hills

feminismSkapad av andy candy lör, januari 30, 2010 17:31:42
I min mest "the Hills" liknande pose, fotad av femme-Maria.


De senaste helgerna har jag tittat på ”the Hills” oavbrutet.

Det är egentligen en innehållslös serie där en massa rich-kids lever ett amerikanskt studentliv i lyx. Det som gör den så spännande är nog reality-serie-vinkeln den har. Även om det är uppenbart att den är scriptad och inte dokumentär, som den utger sig för att vara så väcker den vissa känslor hos mig.

Hur skulle jag annars förklara denna verklighetsflykt. Bortsett från att det är drygt minus tjugo grader i Stockholm och den serien utspelar sig på breddgrader där en alltid kan ha på sig fina kläder. Och det är inte som att detta är den första reallityserien jag har följt.

När jag var liten var jag helt besatt av real-world-serierna. För att inte tala om Linda Skugges dagbok ”Saker under huden” det är något väldigt spännande med att få en inblick i någon ananas vardag. Jag tycker att semi-dokumentären, som jag tror att ”the Hills” kan omskrivas som är en spännande form. Vi får se livet så som du vill att det ska vara. Och inte som det är. En massa tv-serier som till exempel ”Sex and the city” (ja jag har boxen) har byggt upp förväntningar på hur lyckade, privilegierade kvinnor ska leva sina liv. Fast det är ändå ingen som lyckas med det fullt ut.

Inte ens kvinnorna i ”The Hills” Heidi Montag, seriens superblondin, har skapat rubriker med ett plastikoperationsmarathon utan dess like, som ska beror på osäkerhet sedan barndomen medan huvudkaraktären Lauren Conrad har blivit ovän med nästan alla som hon en gång var vän med. Men på kuppen skrev hon två böcker.

Vad får vi lära oss av detta – livet är hårt även om du är rik.

Jag kanske borde kolla upp ”the City”



  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post13

Abstract

feminismSkapad av andy candy fre, december 25, 2009 22:23:24
I whish to talk about my auto ethnographic and transfeministic text “Förvägrad existens” that deals with personal reflections about the topic trans in a Swedish context. Making your own experience into a subject of research is a traditional feminist method. The theory this study is based on is postcolonial feminist theory.
I wish to highlight the following aspects documented in my thesis:
I began this journey by questioning the absence of trans-subjects in my own community.

As a student I started analyzing what the Swedish academic writing on the topic of transgender tells me about myself. What perspectives are represented? How do they talk about identifications? Who’s voice is heard? At the same time I was put through my medical gender investigation. I came to the conclusion that trans(gender)people are always the persons asked questions. We have always been the objects studied by researcher to explain different phenomena; how sex is executed in society, how persons born female interpret masculinity etc. In the case of the medical field most of us (transsexuals) are forced to leave personal information in exchange for treatment.


The question I want to raise is when we be allowed to take control over our own stories and histories.

Andy Candy

  • Kommentarer(1)//www.andycandy.se/#post11

reality-tv

feminismSkapad av andy candy tis, juni 23, 2009 13:54:25

Jag fick för mig att titta på tv en söndag eftermiddag och då visades den amerikanska realtyserien ”Momma’s boys” på tv 3.

Jag har aldrig förstått varför det hela tiden ska importeras tv-serier därifrån.

Tv 3 beskriver serien som en ” dejtingsåpan med en twist.”

Twisten består av att en massa kvinnor bor i en lyxvilla med de tre ungkarlarnas mammor. Det vill säga kvinnorna som förväntas gå på en massa dejter tvingas bo med vad som kan bli deras blivande svärmor(inte så troligt).

Det hela är såklart superamerikanskt. Till en grad så att det blir obehagligt. TV-bolaget bakom denna produktion har skapat det som liknar ett modernt harem.

Kvinnor som har skönhetsopererat sig, vikt ut sig, har skulder fördöms av männen och deras mammor.

Däremot är det ingen som verkar ha åsikter om de amerikanska ungkarlarnas massdejtande. Det är alltid männens åsikt och står i centrum. Det är de som ska bedöma och fördömma kvinnorna, även om deras mammor hjälper till rätt så ordentligt. Mest kanske med utgångspunkten att ingen är bra nog åt deras son. Det intressanta är att de kan verkligen spy galla över vissa kvinnor.

Men de frågar sig aldrig vad de har gjort fel i sin uppfostran. Om en har en son som bara vill dejta kvinnor som ser ut som Barbie-dockor så kanske en kan fråga hur det ser ut med ens kvinnosyn istället för att ge sig på kvinna ifråga. Överhuvudtaget är dubbelmoralen slående, alla tjejer som har poserat naken slåss killarna om, tills det kommer fram att de har gjort det såklart. Då ska de genast skuldbeläggas. För ingen vill ju gifta sig med en nakenmodell och ingen man vill såklart vara med en kvinna som andra män har sett nakna. Men alla vill vara med män som ser kvinnor som konsumtionsvaror?! Det är nåt med deras uppfattning av moral som är så skruvat, varför är det så legitimt att hyckla?

För att inte prata om den rasismen som bara helt oproblematiserande får pumpas ut i tv-rutan.

  • Kommentarer(1)//www.andycandy.se/#post9

homopatriarkat

feminismSkapad av andy candy ons, september 17, 2008 14:21:12

2004 intresserade jag mig för maktstrukturer inom hbt-samhälet. Det var främst maskulinitetsidealet inom hbt-delkulturen ur ett maktperspektiv som jag ville komma åt.

Texten heter HOMOPATRIAKAT och författaren Andy Candy, citera gärna men ange alltid källa!

Blog Image

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post2

Låt oss prata transfeminism!

feminismSkapad av andy candy ons, september 17, 2008 13:25:21

Blog ImageEfter att transpersoner under en längre tid har exkluderats från kvinnoseparatistiska sammanhang, skedde det en markant förändring för tre år sedan. I samband med en pridefestival i Sverige ställde sig en kvinnoseparatistisk grupp upp på ett transfeminismseminarium och förklarade det att de är för en transinkludering. Stämningen då var väldigt laddad. Jag minns fortfarande spänningen som fanns i den överfulla salen.
Debatter om kön, teoretiserande och praktiserande samtal och erfarenheter påverkar oss alla och den här dagen såg vi ett av resultaten. En fråga som debatterats sedan 70-talet och som väckt så mycket indignation kom äntligen vidare från sin fastslagna position.

Denna dag kan också läsas som början till en transmedvetenhet som tack vare feministiska initiativ också nått rikspolitiken. Transmedvetenhet innebär erkännande av transpersoners existens och en förståelse för människors utsatthet och osynlighet i dagens könssegregerande samhälle. Samtidigt var det också början till en solidaritet för fler allianser och perspektiv inom feminismen och den feministiska diskussionen. På riksnivå är transmedvetenheten ett viktigt steg i den rättighetssträvan många transpersoner som efterlyser ett tydligare feministiskt perspektiv på transfrågor.

2007 startade också den första transfeministiska studiecirkeln i Stockholm som är en viktig bas för det relativt nytillkomna feministiska perspektivet. Det har länge funnits transpersoner som har varit feminister däremot har det inte funnits forum för transpersoner att teoretisera kring den egna positionen feministiskt.
Transfeminismen är även internationellt sett är en av de nyare feministiska inriktningarna och tar avstånd från att ens könstillhörighet som en blev tilldelad vid födseln skall vara en fast kategori. Snarare borde det vara upp till den enskilde individen att få avgöra. Könsidentitet är den grundläggande känsla en har om sitt kön, denna är ofta ”fast”, eller något man håller sig till, däremot behöver den inte hänga ihop med ens biologiska kön.
Eftersom kön är en föränderlig kategori men samhället ser det som en oföränderlig, är diskrimineringen utbredd. Dagens feminism måste förhålla sig till en rad förtrycksgrunder förutom kön som till exempel etnicitet, funktionalitet, klass, sexualitet, tolkande av skönhet och ålder. I denna mångfald borde transperspektivet vara en självklarhet. Det är också i den riktning vi långsamt och trevande verkar röra oss.
Det handlar om transpersoners existens helt enkelt!

  • Kommentarer(0)//www.andycandy.se/#post1